Ett frälsesäteri från Stormaktstiden
”Den omgifvande trädgården innehåller tolf tunnland, och från densamma har man en särdeles vacker utsigt åt Omberg, Tåkern och Wettern samt Hökensåsens höjder. Jemte Wadstena stad ser man härifrån elfva kyrkor.” (Anton Ridderstad 1875)
Wallaer eller Walla omnämns första gången 1285 i fru Kristinas, Birger jarls dotters testamente. Testamentet avser då måhända någon av gårdarna i Walla by som doneras till Alvastra kloster. Samtidigt talas det om Thompth som av allt att döma avser Tomta.
Walla prebendehemman (domkapitelhemman) bortbyttes 1646 från kronan till Greve Fredrik Stenbock (död 1652) och överläts omedelbart till Elin Uddesdotter Örnflycht. Elin Örnflycht var änka efter den avlidne assesorn vid Göta hovrätt Per Eriksson. Hon åtnjöt 1647 säterifrihet för Walla och 1648 övertog hon makens två skattehemman i Ingvaldstorp. Dessa två hemman hade redan säterifrihet och hon fick livstidsfrihet på räntan för dem. Gårdarna togs sedan över av sonen Erik Persson eller Pederson som han också har kallats. Erik var löjtnant och ryttmästare vid Östgöta kavalleri, han blev för sina insatser i 30- åriga kriget adlad till efternamnet Rauchman. Eriks syster gifte sig med Magnus Gripensköld som var ägare till Walla rusthåll och Lindekullen. Eriks bror Måns adlades till Magnus Rosenswärd och var herre till Millingstorp i Rök och Säby i Ljungs socken.
Erik Persson började som ryttare vid Östgöta kavalleri 1641 och deltog i de tyska, polska och danska krigen. Han skall under sina år i krig ha sårats många gånger. 1648 blev han kornett vid Östgöta kavalleri och 1656 löjtnant. Karriären fortsatte och 1660 blev han ryttmästare sedermera regementskvartersmästare år 1664. Det är sedan oklart om han avled 1676 i slaget vid Lund eller om han avled senare. På hans vapensköld i Röks kyrka står att läsa ”Hans Kungl. Majestäts troman och välmeriterade överstelöjtnanten till häst den välädle herr Erik Pederson Rauchman, till Ingevalstorp och Walla,, herranom avsomnat på det blodiga slaget vid Lunden i nov 1676 i sitt … ålders år. I Röks kyrka finns dessutom en vapensköld för Petter Rauchman född 1647 och avsomnad 1681. Han skall också ha varit herre till Walla och Ingevalstorp
De tre gårdarna låg dock i sambruk fram till dess att Erik Rauchmans änka Margareta Lindh sålde Walla Säteri 1689 till hauptmannen (hövitsman) Knut Törnhielm. Knut föddes i Kalmar 1636 och adlades 1673. Han ägde många gårdar runt om i landet, i Östergötland var det bland annat Walla Säteri i Rök och Kalvestad i Strå socken. Knut var hovkassör hos änkedrottningen Hedvig Eleonora 1661 och blev sedan hennes hauptman över Vadstena- Drottningholm- och Svartsjöhus län. Den adliga ätten Törnhielm dog ut med sonen som inte fick några manliga arvingar. Knut var gift fyra gånger och fick i äktenskapet med Magdalena Holmström en dotter vid namn Margareta. Knut avlider 1699 och då ärver Margareta Törnhielm Walla Säteri.
Margareta gifter sig med Petter von Gisler som adlades 1683. Han var född i Stora Kopparberg och gjorde sin militära karriär inom skånska kavalleriregementet. Från korpral 1658 till överstelöjtnant 1701. Han blev 1676 fånge hos danskarna och fick utstå mycket ont. Petter är begravd i röks kyrka och hans vapensköld finns i kyrkan. Margareta och Petter fick tio barn tillsammans.
1680 försvann säterifriheten för Ingvaldstorpsgårdarna men för Walla förblev säterifriheten oantastad för framtiden. Säterifriheten innebar i korthet att man var befriad från diverse skatter till exempel jordaskatten och andra ”besvär”. Man slapp dessutom att hålla rustad man och häst till kronan. Motkraven som ställdes var att åkerjorden skulle ”väl brukas” och säteriet behövde ståndsmässigt bebyggas. Ingvaldstorpsgårdarna ansågs vid den här tiden vara ”obyggda”. Säterierna tilldelades adelsmän för deras insatser i krig och annat, säterierna fick endast besittas av adeln så kallade frälsesäterier. 1810 bestämdes att varje svensk människa fick förvärva säterier och därmed försvann de flesta säteriprivelegierna. Under 1500- och 1600- talen drogs många säterier in till kronan. Adelsmännen fick ändå sitta kvar men säteriet förändrades till ett skattesäteri/ berustat säteri. Walla Säteri förblev dock ett frälsesäteri.
De tre gårdarna låg dock i sambruk fram till dess att Erik Rauchmans änka Margareta Lindh sålde Walla Säteri 1689 till hauptmannen (hövitsman) Knut Törnhielm. Knut föddes i Kalmar 1636 och adlades 1673. Han ägde många gårdar runt om i landet, i Östergötland var det bland annat Walla Säteri i Rök och Kalvestad i Strå socken. Knut var hovkassör hos änkedrottningen Hedvig Eleonora 1661 och blev sedan hennes hauptman över Vadstena- Drottningholm- och Svartsjöhus län. Den adliga ätten Törnhielm dog ut med sonen som inte fick några manliga arvingar. Knut var gift fyra gånger och fick i äktenskapet med Magdalena Holmström en dotter vid namn Margareta. Knut avlider 1699 och då ärver Margareta Törnhielm Walla Säteri.
Margareta gifter sig med Petter von Gisler som adlades 1683. Han var född i Stora Kopparberg och gjorde sin militära karriär inom skånska kavalleriregementet. Från korpral 1658 till överstelöjtnant 1701. Han blev 1676 fånge hos danskarna och fick utstå mycket ont. Petter är begravd i röks kyrka och hans vapensköld finns i kyrkan. Margareta och Petter fick tio barn tillsammans.
Det blir Margareta och Petters son Pehr von Gisler som tar över säteriet 1737 när modern dör. Pehr föds 1695 och gör också han karriär inom militären där han avancerar från ryttare vid Upplands tremänningskavalleriregemente till löjtnant. 1737 tar han avsked från militären och dör sedan på Walla Säteri 1751. 1731 gifter han sig med Margareta Hedvig Winter och de får också tio barn. Vid Pehrs död tar Margareta över ägandet av säteriet. Någon gång under 1760- talet flyttar deras dotter Margareta Justina von Gisler in på gården med sin make Johan Gustav Björkegren. Johan var häradskrivare och kronobefallningsman. När sedan storskiftet äger rum på 1770-talet är Margareta Justina von Gisler ägare till fem åttondelar av säteriet som hon erhållit dels genom arv och dels genom köp. De resterande tre åttondelarna ägs av hennes syskon löjtnant Per Henrik von Gisler, sergeant Knut Efraim von Gisler och fröken Euphrofina von Gisler. När storskiftet genomfördes i Walla by bestod byn av fem gårdar. Skiftet genomfördes för att underlätta jordbruket. Vid storskiftet skiftades bara åker och ängsmark, men inte skogsmarken.
Flera generationers ägare till Walla Säteri tjänade sitt fosterland på slagfälten både under stormaktstiden och under tiden därefter. De var högt uppsatta officerare under Karl X, Karl XI och Karl XII. Med deras vapensköldar i Röks kyrka blir bygden infogad i ett större historiskt sammanhang. Vi kan idag med tacksamhet se tillbaka på vad de gjorde för vårt land och folk.
Innan Walla Säteri köptes av nuvarande ägares släkt skall det ha tillhört en löjtnant D. A. Fock. I köpekontraktet från 1816 står att läsa: Löjtnanten välborne D. A. Fock och hans hustru välborne Fru Fredrika Wolfert låter härmed genom försäljning för 22 000 riksdaler att överlåta frälsesäteriet Walla Säteri till Bonden Anders Jonsson.
I och med att Anders Jonsson från lilla Egbola köper Walla Säteri kommer det i nuvarande ägares släkt. Sonen Petter Andersson övertar sedan säteriet (1 mantal frälse) till hälften genom arv och till hälften köp under äktenskapet. Han erhåller dessutom 1 mantal kronoskatte Kronogården genom arv och 1 mantal kronoskatte Södergården genom köp. Petter var dessutom ägare till 5/8 mantal kronoskatte Valla rusthåll och Sockendal i Väderstad. Utöver dessa gårdar får han genom sin hustru Maria Petersdotter 1/7 mantal kronoskatte Ingvaldstorp Hertiggård som hon fått genom arv.
När Petter Andersson dör 1846 erhåller sonen Johan August Pettersson 1 mantal frälsesäteri, 1 mantal kronoskatte Södergården och 1/7 mantal kronoskatte Ingvaldstorp Hertiggård. Han gör det dels genom arv och dels genom inlösen av övriga syskon. Johan August var gift med Petronella Catharina Johanna Wilhelmina född Hedelius. Hon härstammade från gårdens tidigare ägare Erik Rauchman.
När laga skifte genomförs på 1840- och 50- talet är det Johan August som är ägare till Walla Säteri. Målet med laga skifte var att ytterligare rationalisera gårdarnas ägor. Den här gången skiftades även skogsmarken och målet var att gårdarna skulle bantas till två eller tre sammanhängande delar. Walla by bestod vid skiftet av fyra egentliga gårdar samlade i en fyrkant med en byväg tvärs igenom. I och med skiftet bestämdes att Walla Säteri och Valla Rusthåll fick kvarboenderätt men Södergården och Kronogården flyttades ut. Kronogården flyttade till sitt nuvarande läge och Södergårdens gårdsbild försvann eftersom den ägdes av Johan August som även ägde Walla Säteri.
Den 12 maj 1862 säljer Johan August Pettersson gården till sin bror Frans Charleville Pettersson. I köpehandlingarna står att läsa att Frans Charleville betalar för 1 mantal frälsesäteri och 1 mantal kronoskatte Södergården 60 000 riksdaler riksmynt. Samt att han betalar 3428 riksdaler och 58 öre för 1/7 mantal kronoskatte Ingvaldstorp.
Frans Charleville Pettersson föddes 1832 och gifter sig med Emelie Mathilda som var född 1837. Det är under denne Frans Charleville som Walla Säteri får mycket av sitt nuvarande utseende. 1865 byggs en ny ladugård som sedan brinner ner 1875. Omedelbart tecknas kontrakt för att uppföra en ny ladugård med en längd av 230 fot, en bredd av 60 fot och 18 fots höjd. Det är idag lite oklart men mangårdsbyggnaden brann också ner i det skedet och det kan ha skett samtidigt. Ur den branden räddades dock en hel del möbler och skrifter om gården. En del av möblerna finns idag fortfarande kvar i mangårdsbyggnaden och andas spår av stormaktstiden. Under 1870- talet byggdes dessutom smedja, brygghus och svinhus samt det omtalade ”Hemlighetshuset”. Det hade en ingång för herrefolket och en för tjänstefolket. På 1860- och 70- talet planterades dessutom samtliga alléer och parkträd på gården. Bok, lind, kastanj, björk, ask, ek, pil, alm är bara ett urval av alla trädsorter som finns att beskåda i parken. Samtliga park- och fruktträd finns noggrant dokumenterade av Frans Charleville. Runt 1880 anlades den köksträdgård som belönats av Hushållningssällskapet ett flertal gånger.
Frans Charleville och Emelie fick sex barn innan Emelie dör vid 47 års ålder. Deras dotter Gunhild Fanny Torborg tar sedan över gården och gifter sig med Lars- Erik Widegren som var son till Per- Erik Widegren och Clara Wilhelmina. Gunhild och Lars- Erik får bara ett barn, Wulf Erik och det sker samma natt som ladugården brinner ner igen. Wulf Erik Widegren föds 1904 och kort därefter försvinner hans far till Amerika för att aldrig komma igen.
Wulf Widegren var en föreningsmänniska och engagerade sig mycket i bygden. Han var med och grundade jordbrukskassan Ödeshög, han var kommunalnämndens ordförande, han var ordförande för Ellen Key sällskapet, ordförande för Dals- Lysings hushållningsgille samt grundare och hedersordförande i Föreningen till Birgittaminnets bevarande. Dessutom var han med i ett flertal andra föreningar och organisationer. Det var för sina insatser i Föreningen till Birgittaminnets bevarande som han fick utmärkelsen riddare av Gregorius den Stores Orden. Wulf har dessutom ritat kommunmärket för Ödeshögs kommun som var Alvastra kommuns från början.
Wulf gifte sig på 1930- talet med Signe Maria Elisabet och de fick tillsammans fyra barn Birgitta, Barbro, Lars- Erik och Hans Erik. Wulf ägde gården med sin mor framtill hennes bortgång, efter det tillsammans med sin fru och fyra barn. Signe hade som enda barn med sig gården Västanå, Hogstad in i äktenskapet. Den avyttrades 1963 och 1967 köptes istället Hästäng 40 hektar i Rök socken. På 1950- talet slutade man med mjölkproduktion på Walla Säteri och de första Hereforddjuren köptes in från England. Wulf hade också hingststation för Ardennerhästar. 1969 tog yngste sonen Hans- Erik över gården på arrende. Hans- Erik fortsatte avelsarbetet med Hereforddjuren och fick flera utmärkelser på dem innan han lade om till en ren bruksbesättning.
Hans- Erik hade ett brinnande hästintresse och började tävla vid unga år. Under årens lopp fick han stora framgångar inom framför allt hopp- och fälttävlan. Vid militärtjänstgöring på K4 i Umeå hittade han ett sto som han ville bygga sin avel på. Han köpte stoet Boniana som sedan blev mor till trion godkända hingstar Falstaff, Bordeaux och Bonaparte. Under 1970- och 80- talet blomstrade hästuppfödningen på Walla Säteri och hästar exporterades till Amerika och resten av Europa. Hans-Erik fick under sina framgångsrika år fram nio godkända hingstar och cirka 40 diplomston. Under resans gång träffade han sin fru Inger Mary Lynn som också hade ett stort hästintresse.
På 1970- talet löste Birgitta, Barbro och Hans- Erik ut Lars- Erik från gården. Under 80- talet löstes också Wulf och Signe ut. Slutligen köpte Hans-Erik ut Birgitta och Barbro 1993. Han blev då ensam ägare till Walla Säteri. 1985 hade Hans- Erik och Lynn köpt Tomta, i Svanshals med cirka 100 hektar. År 2006 köptes dessutom Alsike 25 hektar i Svanshals. Hans- Erik och Lynn har tre barn Charlotte, Helena och John. John är utbildad Lantmästare och går i faderns fotspår med lantbruket. Lantbruket består idag av en 160 kors dikobesättning, växtodling, skogsproduktion och hästuppfödning. Walla Säteri finns numera på marknaden för framställning av grön energi. I dagsläget finns ett vindkraftverk på gården och ett till är på uppbyggnad under 2008.
När Frans Charleville Pettersson ägde Walla Säteri bestod det av 105 hektar åker och 60 hektar skog och beten. Idag består gården av 135 hektar åker och 200 hektar skog och beten.
Storleksrationaliseringen är stark i jordbrukssverige idag och Walla Säteri måste nog växa ytterligare för att hänga med i framtiden.
